DED  VA  PÅ  BALKA

2008

Tekst: Kurt Kofoed    ©

 

 

 

Ded va på Balka jâ så henje komma

Ded va på Balka madammen forsvândt

Å tænkj ded sjedde før natten va omma

Før jâ fattad a syned va sândt

Hon va så varm a enj isbjørn ku svedda

Å henjes munj hadde kjøssana klâr

Mit hjærta hoppade – ded ska ni vedda

Å jâ ventade kun på et svâr.

 

Solen va forlænjst i kânan

Månan lyzte – jo minj gonn

”frøken ska vi læska gânan

å kanjsje ble manj å så konn”

Mænn hon floj væk på  usynlija vinga

Å jâ forsto hvor ded hela bâr hænn

Hon hadde stakka å vielsesringa

Jâ târ aldrig te Balka ijænn!